Theorell-priset

Svenska Föreningen för Biokemi, Biofysik och Molekylärbiologi är från och med verksamhetsåret 2012 ansvarigt organ för utdelande av Theorellpriset.

Hugo Theorell (född 1903 i Linköping) var en av pionjärerna inom den internationella biofysikaliska forskningen. Theorell fick Nobelpriset för fysiologi eller medicin 1955 för sitt grundläggande arbete rörande oxiderande enzymer. Priset delas ut till minne av Theorell (som dog 1982) till en framgångsrik ung forskare (under 45 år) verksam inom biofysik.

Stadgar och dokument kring Theorellpriset

Tidigare pristagare är:

  • Örjan Hansson - 1994
  • Peter Brzezinski - 1998
  • Sara Linse - 2001
  • Oleg Antzutkin - 2004
  • Magnus Wolf-Watz - 2011
  • Richard Neutze - 2012
  • Luca Jovine - 2013
Örjan Hansson – 1994 
Peter Brzezinski – 1998 
Sara Linse – 2001
Oleg Antzutkin – 2004 

Hugo Theorells pris i biofysik 2011 tilldelas Magnus Wolf-Watz

Biofysikpris till ung kemist Magnus Wolf-Watz, docent och forskningsledare vid kemiska institutionen, har i hård konkurrens tilldelats Hugo Theorells pris i biofysik 2011.

Magnus Wolf-Watz hedrades i samband med att Svenska föreningen för biokemi och molekylärbiologi hade sitt årliga möte i Tällberg, 18-21 september. Vid mötet bestämdes att föreningen ska sammanslås med Svenska föreningen för biofysik under det nya namnet Svenska föreningen för biokemi, biofysik och molekylärbiologi (SFBBM). Samtidigt valdes Magnus Wolf-Watz in i SFBBM:s nya styrelse.

Priskommitténs tilldelade Magnus Wolf-Watz en prissumma på 25 000 kr “…för hans nyskapande forskning kring funktionella struktur-omvandlingar i proteiner.” Priset är ett stort nationellt erkännande för kvaliteten, kreativiteten och betydelsen av Magnus Wolf-Watz’ forskning.

Tillsammans med kollegor forskar Magnus-Wolf-Watz på mekanismer som styr dynamiken hos proteiners tredimensionella struktur och deras växelverkan med små molekyler. Forskarna är experter inom kärnmagnetisk resonans (NMR), en metod som tillåter studier av proteiner i lösning. NMR-undersökningar kombinerat med studier av funktion och ”protein engineering” ger ny insikt i proteiners grundläggande funktionella egenskaper.

Umeå universitet satsar med stöd av Kempestiftelserna på NMR och en mycket kraftfull NMR-spektrometer (850 MHz) införskaffas nu vilket innebär att Kemiska Biologisk Centrum vid Umeå universitetet kommer att ha tillgång till det modernaste NMR-centret i Norden.

– Satsningen kommer att öppna nya spännande möjligheter för oss, säger Magnus Wolf-Watz.

Hugo Theorells pris i biofysik 2012 tilldelas Richard Neutze, Professor i biokemi vid Göteborgs universitet för hans banbrytande användning av korta, intensiva röntgenpulser för studier av membranbundna proteiners struktur och funktion. Richard Neutze kom till Uppsala universitet som post doc 1999 och har sedan varit aktiv vid både Chalmers och Göteborgs universitet, där han nu etablerat sig som en internationellt välkänd forskare och bedriver en exceptionellt framgångsrik verksamhet. Priset ger honom ett nationellt erkännande för sina viktiga insatser inom biofysik. Prissumman är 25 000 kr.

Den forskning som Richard Neutze bidragit till att utveckla ger viktig information om proteinstrukturers konformationsförändringar. Det anmärkningsvärda är att detta kan tillämpas på membranbundna proteiner, en typ av proteiner som är mycket svårstuderade. Med hjälp av en rad olika metoder lyckas hans forskargrupp förklara den funktionella mekanismen hos bland annat protonpumpar och fotosyntetiska reaktionscentra. Richard Neutze är en god representant för Svensk forskning i biofysik och bidrar även mycket kraftfullt till den internationella forskningen inom området.

Luca Jovine tilldelas Hugo Theorells pris i biofysik 2013

Hugo Theorells pris i biofysik går 2013 till Luca Jovine för hans grundläggande strukturbiologiska forskning som gett unik och atomär insikt i befruktningsprocessen hos däggdjur. Luca Jovine är en internationellt erkänd forskare inom fertilitetsområdet. Han disputerade vid MRC-LMB i Cambridge och efter en mycket produktiv postdoc-period vid Mount Sinai School of Medicine i New York kom han till Karolinska Institutet, Institutionen för biovetenskaper och näringslära, sommaren 2005.

Lucas grupp studerar de strukturella förutsättningarna för ägg-spermie interaktioner vid befruktning hos däggdjur, en avgörande händelse som markerar början av varje nytt liv och utgör en av de viktigaste obesvarade frågorna inom utvecklingsbiologin. Hans forskning är fokuserad på glykoproteiner i zona pellucida (ZP), ett exracellulärt skikt som omger ägget och känns igen av spermierna på ett artspecifikt sätt. I slutet av 2008, endast tre år efter att han startat sin forskningsgrupp vid Karolinska Instituet, publicerade Luca i Nature kristallstrukturen för den mest konserverade regionen av det mammala proteinet ZP3, en viktig ZP-komponent som utgör den primära spermiereceptorn. I oktober 2010 rapporterade han sedan strukturen för den kompletta molekylen och dess funkionella karaktärisering i Cell.

Fastän ZP3 identifierades för nästan 30 år sedan har det visat sig tekniskt mycket svårt att erhålla strukturinformation om detta nyckelprotein inom reproduktionen. Lucas grupp lyckades bemästra de utmaningar som proteinets heterogenitet och polymeriseringstendenser utgjorde, och kunde därmed för första gången ge oss bilder av ett livs början, med atomär upplösning. Detta genombrott, som har stor betydelse för vår förståelse av human infertilitet och rationell utveckling av riktade icke-hormonella preventivmedel, har rönt stort intresse både i media och i den internationella forskarvärlden.

Hugo Theorells pris i biofysik Hugo Theorell (1903-1982) var en av pionjärerna inom den internationella biofysikaliska forskningen. Theorell fick Nobelpriset för fysiologi eller medicin 1955 för sitt grundläggande arbete rörande oxiderande enzymer. Priset delas av Svenska Föreningen för biokemi, biofysik och molekylärbiologi ut till minne av Hugo Theorell till en framgångsrik ung forskare verksam inom biofysik.